Per-Erik Lönnfors

Nya Argus: Världen skakar

”Att starta en tidning var inte ett företag – det var en licens att trycka pengar.”

Jag lärde mig hur världen är konstruerad under ett studieår vid Syracuse University i USA 1960-6. Tron på att det var den bästa av världar och hoppet om att den skulle bli ännu bättre stärktes av att John F.Kennedy valdes till Förenta staternas preesident.

Grunden var rättstaten och byggklossarna parlamentarisk demokrati och marknadsekonomi.  Min inkörsport till världsordningen var Mass Communications, med det fria ordet som kittet som höll ihop det hela.

I dag avslöjas det som just bara ett kitt. Hela bygget håller på att rasa.

Konstruktionen hade ändå i stort sett hållit ihop i mer än ett halvtannat sekel, trots ett och annat världskrig.

Hur hade det uppstått?

Byggnadsingenjören var teknologin, grundad på naturvetenskap. Den har styrt utvecklingen i modern tid.

Många tekniska framsteg togs för 200-250 år sedan. Från mitt studieperspekt framträder några som speciellt viktiga.

  1. Ångmaskinen, och senare förbränningsmotorn, gav energi för både porduktion och transporter.    Det löpande bandet i dessa moderna tider skapade massproducerade och därför billiga varor.
  2. Den av ångloket drivna järnvägen, och andra fortskaffningsmedel, gjorde det möjligt att        transportera dessa varor långa vägar billigt, snabbt och effektivt. Liverpool-Manchesterbanan 1830 var    epokgörande, liksom Helsingfors-Tavastehus 1862.
  3. Rotationspressen utvecklades på 1860-talet så att tidningar kunde tryckas effektivt i jätte-upplagor, relativt snart i hundratusentals och småningom i tre miljoner exemplar för nationell distribution . England.
  4. Lynotypemaskinen, uppfunnen 1884, som tillverkade hela textrader. En teknologi som revolutionera tidningstekniken och överlevde i 100 år. Jag har själv bett snälla sättare på Hufvudstadsbladet i sista minuten rätta mina slarviga texter.
  5. Telegrafen, möjliggjord av elektriciteten. Atlantkabeln 1866 var en milstolpe för snabb, global nyhetsförmedling. Ännu 1821 hade nyheten om Napoleons död den 5 maj kommit till Åbo först den 28 juli. 

Med hjälp av en kognitivt snabb inärningskurva kombinerade människan dess element i den samhällskonstruktion som jag lärde mig i Syracue 1960. Min professor hette inte Pangloss, men jag lärde mig liksom Candid att allting var planerat för den bästa av världar. I den spelade tidningarna en nyckelroll:

Industrin och handeln informerade med pressens stora upplagors hjälp allmänheten om de varor som hade producerats i stora mängder. Samma transportmedel som distribuerade tidningarna levererade varorna till konsumenterna. Som företag var tidningarna guldgruvor; de fick betalt av både de läsare som köpte tidningarna i lösnummer (“the penny press”) eller prenmererade på dem , och av de företag som annonserade varor och tjänster.

Att starta en tidning var inte ett företag – det var en licens att trycka pengar.

Samtidigt gav tidningarna läsarna den information som de behövde för att rösta på politiska partier som de trodde bäst kunde styra samhället. Demokratins näve i marknadsekonomins osynliga hand.

Per-Erik Lönnfors

Liittomme jäsenen Per-Erik Lönnforsin artikkeli julkaistaan Nya Argus aikakauslehdessä.

Jaa artikkeli
Takaisin etusivulle

Kirjaudu sisään